Det kan vara traumatiskt och jobbigt att upptäcka en bröstcysta. Du kommer märka hur du oroar dig för cancer och har massvis med frågor om det bästa sättet att behandla cystan. Om du får tydlig information kan det bidra till att du fattar rätt beslut gällande hur du ska behandla cystan, och din oro kommer dämpas av vetskapen om att en bröstcysta sällan kräver behandling även om det är viktigt att uppsöka läkare för en knöl i bröstet och vara medveten om problemet.

Vad är en bröstcysta?

En bröstcysta är en vätskefylld knöl som kan kännas som en rund eller oval klump och som rör på sig när den sitter nära ytan, om bröstet är litet eller om knölen är tillräckligt stor. Den kan vara avgränsad eller tillsammans med andra cystor, i ett eller båda brösten. Bli inte överdrivet orolig om du blivit diagnostiserad med en eller flera cystor. De är mycket vanliga och är i de flesta fall godartade. Cirka en tredjedel av alla kvinnor i åldersspannet 35 till 50 år får en bröstcysta.¹

Bröstcystor är mer vanligt förekommande i fyrtioårsåldern, men kan dyka upp i vilken ålder som helst, även under klimakteriet och särskilt när man undergår hormonell substitutionsterapi.³

Cystor bildas av att vätska samlas i mjölkkörtlarna och kan orsakas av att mjölkkanalerna är blockerade. De kan orsaka smärta, särskilt om de växer mycket snabbt. Hormoner delaktiga i menstruationscykeln kan få cystorna att bli större och körtelvävnaden blir känsligare och orsakar mer besvär precis innan perioden inleds.

Vilken typ av bröstcystor måste avlägsnas?

Det finns tre typer av bröstcystor: enkla cystor, komplicerade cystor och de som kallas för komplicerade solida eller cystiska knölar. Enkla cystor innehåller en klar vätska. Komplicerade cystor kan innehålla cellrester och detritus, och därmed är de tjockare och grumligare. Slutligen de komplicerade solida knölarna och cystiska innehåller också vätska men kan även innehålla solida förhårdnader i väggen eller inuti, och därmed är de inte ”cystor” i en strikt mening. De tre typerna diagnostiseras med relativt stor säkerhet med hjälp av ultraljud.

Enkla cystor behöver inte avlägsnas, inte ens kontrolleras, om de inte är kännbara, smärtsamma eller har växt mycket snabbt. I dessa fall är lämplig behandling att tömma dem med en finnål och en spruta under ultraljudsvägledning. När de är tömda är de inte längre kännbara och smärtsamma. Vätskan som töms kräver ingen analys om den inte är blodig.

Inte heller komplicerade cystor kräver behandling och är oftast godartade, även om en del specialister anser att de kan ha en mycket låg grad av misstanke (runt 0,2 %). De töms i samma fall som enkla cystor. Problemet som komplicerade cystor kan orsaka är att de skapar tveksamheter hos radiologer som genomför ultraljudet eftersom de kan framstå som solida knölar. I dessa fall är det möjligt att det rekommenderas en ny ultraljudskontroll efter sex månader för att bekräfta att det handlar om en cysta, och det kan bli aktuellt med en punktion med finnål för att tömma den och få klarhet i saken. Såväl enkla cystor som komplicerade kan försvinna med tiden utan behov av behandling.¹  Om en cysta som tömts fylls på på nytt med vätska, kan den tömmas igen. Om den fylls på nytt flera gånger går det att injicera lite luft i cystan vilket trycker ihop väggarna när luften absorberas och därmed fylls den inte på nytt. Det är ovanligt att det krävs avlägsnande av en enkel eller komplicerad cysta.^1-3

När det handlar om komplicerade solida och cystiska knölar, då är det en annan sak, eftersom det egentligen inte är cystor utan i en del fall kan det vara en tumör. Därför ska alltid en biopsi utföras och beroende på resultatet kan din läkare rekommendera att knölen avlägsnas. Avlägsnandet kan ske kirurgiskt eller med vakuumassisterad biopsi som sker i öppenvård med lokalbedövning och som inte lämnar några ärr eller kräver kirurgiskt ingrepp i operationssal.

Andra typer av cystor är fettcystor som precis som namnet indikerar innehåller fett och brukar orsakas av någon form av trauma såsom t.ex. ett slag. De kan även dyka upp efter ett kirurgiskt ingrepp eller efter strålbehandling. De förekommer hos både män och kvinnor i alla åldrar, men är vanligare hos kvinnor.³ De är inte associerade med bröstcancer och när de diagnostiserats behöver de ingen behandling.

Det bör även tilläggas att läkaren kan rekommendera avlägsnande av en cysta eller knöl som orsakar deformering av bröstet.¹

Hur vet jag om jag bör be att få avlägsna en bröstcysta?

Den sjukvårdspersonal som behandlar dig kan ge dig information om vilken typ av bröstcysta du har. Beslutet att avlägsna en enkel cysta styrs av om du känner besvär av den eller ej. Om den inte är kännbar, inte orsakar smärta eller deformation är den allmänna rekommendationen att inte göra någonting alls, eftersom de är godartade och kan försvinna av sig själva med tiden. Men det är helt normalt att detta kan orsaka ”mental stress” och oro för dig. Om detta är fallet, prata då med din läkare om vilket som är det bästa alternativet.

Å andra sidan kräver komplicerade cystor endast avlägsnande i samma fall som enkla eller om radiologen är tveksam. Uppföljning med ultraljud är endast nödvändigt om radiologen indikerar det. Om det är solklart att det handlar om en sådan typ av cysta så behövs inga särskilda åtgärder.

Komplicerade solida knölar och cystiska kräver alltid biopsi, och i en del fall måste de avlägsnas.

Prata med läkarteamet som behandlar dig och be dem förklara varför eller vilka skäl som finns för att inte rekommendera flera prover och en behandling. Be om att få vara delaktig i besluten som fattas och låt dem vet hur cystan påverkar ditt vardagliga liv, samt berätta för dem att du har besvär eller om något bekymrar dig. På vår webbplats kan du få reda på mer om knölar och olika behandlingsalternativ.

REFERENSER

1. Rungruang B. and Kelley J.L. 2011 Benign Breast Diseases: Epidemiology,Evaluation, and Management. Clinical Obstetrics and Gynecology. 54,1, pp. 110–124.
2. American Cancer Society Fibrosis and Simple Cysts in the Breast åtkomst den 18/02/2017 @ www.cancer.org/cancer/breast-cancer/non-cancerous-breast-conditions/fibrosis-and-simple-cysts-in-the-breast.html
3. Berg W.A., Sechtin A.G. Marques H et al 2010 Cystic Breast Masses and the ACRIN 6666 experience. Radiol Clin North Am 48(5): 931-987